Medierna i vårt samhälle har stora roller som är viktiga för oss och för att samhället ska gå ihop. Dessa medier finns för att påverka våra politiska åsikter, för att fylla demokratiska behov då vi medborgare behöver bli informerade om viktig information som till exempel kan handla om ett nytt val i riksdagen, för att ägarna ska kunna tjäna pengar, för att underhålla oss och framförallt för att kunna förmedla politisk information och skapa debatter. Vi har två grundlagar i Sverige som är oerhört viktiga att följa- yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.
Dessa två grundlagar har många likheter men likaså skillnader. Yttrandefrihetsgrundlagen handlar om att man har rätt att tycka och säga vad man vill och som person ska man ha rätt att uttrycka sig fritt i radio, tv och överallt på webben. Yttrandefrihetsgrundlagen visar även vad man inte får göra. Yttrandefrihetsgrundlagen tycker att meddelarfriheten är väldigt viktig (då en meddelare har rätt att vara anonym), rätten till fri informationsspridning och anonymitet och den visar ett starkt förbud mot censur. Censur innebär att myndigheterna inte får granska det som sänds i tv, radio eller via en annan teknisk upptagning. Sedan har vi tryckfrihetsförordningen. Tryckfriheten är en väldigt viktig demokratisk rättighet i Sverige. Denna grundlag säger att man som person ska fritt kunna ge ut böcker, tidningar och tidskrifter då myndigheterna inte har någon rätt att i förväg kunna granska eller censurera det man själv har skrivit. Genom att kunna ge ut tidskrifter ska man kunna sprida vilken information man vill så länge man följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsgrundlagen ger oss en frihet skyddar den oss mot förtal (att bli utpekad) och kränkningar. Om det skulle visa sig att en person tagit denna frihet över gränsen då han/hon kan ha skrivit inlägg som betraktas som hets mot folkgrupp eller publicerar otillämpliga bilder räknas det som ett brott mot tryckfrihetsförordningen. I värsta fall när ett sådant brott görs kan det gälla att staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.
Det finns skillnader mellan dessa lagar som är att tryckfrihetsförordningen skyddar människors åsikter i skrift, medan yttrandefrihetsgrundlagen skyddar det man uttrycket muntligt. Tryckfrihetsgrundlagen skyddar det tryckta ordet, så som böcker, tidningar osv och Yttrandefrihetsgrundlagen däremot skyddar mer i regel radio, tv, inspelningar på band/skiva och andra ljudupptagningar och även viss elektroniskt lagrad text.

Jag tycker att båda de här två grundlagarna är oerhört viktiga! Alla medborgare i ett land ska kunna känna en frihet i den demokratiska processen att kunna kommunicera med politiker om våra egna åsikter och synpunkter. Ett demokratiskt samhälle bygger på informerade medborgare som tillsammans kan påverka politiken. Om vi inte skulle få denna chans att påverka -Hur skulle landet se ut då? Om inte yttrandefriheten fanns skulle vårt Sverige snarare likna en diktatur.

En diktatur då vi inte skulle ha någon makt att säga vad vi vill för att samhället ska bli bra för alla att leva i. Om vi inte fick chansen att uttrycka oss fritt skulle Sverige bli ett land där lag och ordning skulle bryta ihop utan att några medier skulle våga berätta om bakgrunden och orsakerna- för det får dem inte. Det är så att i ett land med en diktatur använder sig även av censur på ett annorlunda sätt än vad vi i Sverige gör.Vi i Sverige använder oss av censur för att tillexempel radera otäcka scener i vissa tv-program medan landet med diktatur ofta framhåller det egna landets positiva utveckling som kallas för propaganda och samt för fram andra länder som negativa. I länder med en diktatur har dem begränsat internet. Makthavarna i ett land med diktatur kontrollerar all media, resultatet av det blir alltså propaganda. Propaganda är ett viss meddelande/budskap som vill föra fram eller väcka positiva eller negativa känslor för något. Syftet med en propaganda är inte att informera, utan att påverka då dess innehåll oftast är falskt eller vinklat. Propaganda avser framför alltreklam, politiskakampanjer och budskap. Medier i ett demokratiskt medel fungerar såklart på ett annorlunda sätt tillskillnad från en diktatur. Medier i ett demokratiskt samhälle fungerar på detta sätt. Eftersom vi lever i ett demokratiskt land bygger ett demokratiskt samhälle på att informera medborgare så vi tillsammans har en chans att påverka politiken och hur saker ska se ut och fungera. Som nämnt tidigare ska man ha friheten att tycka, säga och skriva vad man vill och man ska få kritisera den eller de som har makten. Vi i ett demokratiskt samhälle har Public Service som innebär att all media som Sverige har, har ett ansvar att svara upp till allmänhetens olika behov. Public Service gäller framför allt den statliga ägda median.Det är en självklarhet i en demokrati att de beslut som görs ska fattas i öppenhet och informationen ska vara enkel för alla att få ta på samt lätt att till sig.

All denna media vi har i Sverige och i världen har utvecklats med stormsteg.Varje dag sker nya under och för varje dag som går sker nya uppfinningar och utvecklingar. Ibland har utvecklingen gått i en takt då vi knappt hinner med att reagera innan nästa grej är på gång. Denna stora utveckling av medier är på stort sätt positiv, men den kan också innebära stora utmaningar. Det gäller inte minst eftersom medierna och människors medieanvändning påverkar deras verklighetsbilder, åsiktsbildning och, i förlängningen, politiska beteenden. Vilka medier och typer av medieinnehåll människor tar del av kan därför få stor betydelse.
Vårt medielandskap har ökat chanserna och möjligheterna till att ta del av nyhetsmedier men också gjort det enklare att undvika dem och söka sig till de medier som bekräftar fördomar och åsikter.

En medieanvändning som har utvecklats oerhört mycket genom tiderna är tidningen. Från att först vara framställd av tryckpress år 1605 till att vara tillgänglig i ett enormt utbud så det blir svårt att bestämma sig för vad man ska läsa för tidning. Detta enorma utbud har givit oss läsare en möjlighet att få läsa vad som är i vår egna smak och intresse. Tidningen har nu sina nyheterssajter och artiklar på internet där det är väldigt lätt för alla att till del av dem. Men de tidningar som valde att lägga ut sina artiklar på nätet riskerade att förlora en hel del av sina premunationer och de riskerade att förlora pengar. För att undvika denna förlust valde de att inte lägga ut sin artiklar direkt på morgonen, då folket gärna ville ha nyheterna direkt på morgonen kunde de ha kvar sina läsare samtidigt som de öppnade dörrarna för de nya läsarna. Nu finns nästan alla tidningar att läsa via internet. Det med att tidningarna nu finns på internet är att alla får en chans att bli ständigt uppdaterade om det senaste. Med hjälp av våra mobilappas kan vi läsa så påminnelsenotiser att det finna någonting nytt att läsa. Med vad händer egentligen med den hederliga papperstidningen nu när tidningarna läses på internet? Blir papperstidnigen utesluten? Den praktiska tidningen har tyvärr blivit mindre aktuell för många läsare eftersom internet och medieanvändningen används ständigt dygnet runt. 

Debattsajter- 
Debattsajter är webbsidor där politiker och politiska partier kan föra fram sina egna åsikter plus där de kan kommunicera och få idéer av väljare som får chansen att kommentera sina synpunkter och åsikter. Jag tycker att debattsajter spelar en väldigt stor roll för de som inte når fram till politikerna med deras synpunkter. Att ha en debattsajt har sina fördelar därför att politikerna kan få nya och fräscha idéer och åsikter av många olika människor.