Vårt slutprojekt i kursen journalistik, reklam och information gick ut på att tillsammans göra en intervju med någon person som jobbar inom medieområdet. Det kunde till exempel vara någon som jobbar på en PR eller reklambyrå, marknadsförare, marknadsassistent, journalist eller redaktör m.m. I vår grupp diskuterade vi om vilken person vi kunde tänka oss att genomföra intervjun med. Vi började då att göra sökningar på internet om personer inom media yrket i Motala och sedan kom vi överens om att vi ville intervjua webbchefen Mats Bengtsson på Motala Vadstena Tidning. MVT har sin redaktion i centrum, då det var väldigt enkelt för oss att ta oss tid för att åka dit och träffa honom. När vi väl kom dit fick vi sätta oss i ett stort konferensrum där alla på MVT har sina möten. Under intervjuns gång använde vi en mobil för att spela in intervjun då vi själva ställde frågorna och Bengt gav svar. Bengt gav väldigt givande och väl utförliga svar som vi lätt kunde använda oss av i vårt slutprojekt.

Efter intervjun skulle vi komma fram till vad för slags medieprodukt vi ville göra med vår intervju. Man kunde till exempel göra en nyhetsartikel, nyhetsprogram, radioprogram osv. I vår grupp valde vi att göra ett radioprogram som vi arbetade med i redigeringsprogrammet Premiere. Jag själv är nöjd med vårt arbete som vi åstadkommit! Det blev ett radioprogram som kom att heta ”Slhew’s” (initialerna i våra namn, Lina, Stina och Emma) och innehåller både intervjun med Bengt och musik från Håkan Hellström som pausmusik.

Mats Bengtsson, webbchef

I vår intervju frågade vi Mats om ”hur budskap på bästa sätt kan anpassas för specifika målgrupper”?

Mats svarade att just på webben kan det förekomma lite tuffare språk och rakare rubriker för att de ska kunna ”fånga in folk” så de ska reagera och läsa deras artiklar. För att få läsare kan dem alltså ta till metoden att skruva till rubriker och använda lite fräckare språk, detta kanske gäller mer för att ungdomar ska bli intresserade av artikelns rubrik för att fortsätta läsa. När det gäller olika målgrupper försöker redaktionen på MVT att inte vara för ”mossiga” när det gäller ungdomar. Mats berättade att de har fått in mer yngre reportrar som åker ut på uppdrag och träffar ungdomar när det gäller jobb som handlar om yngre målgrupper. Själv tycker jag att det är en väldigt bra och smart insats att låta yngre reportrar att åka på jobb som gäller de yngre målgrupperna. Vad jag tror är det nog lättare för de yngre reportrarna än för de äldre att ”haja språket” och se intervjun från ett annorlunda perspektiv när de pratar med ungdomarna. Jag tror att fördelarna för en ung reporter är att de har lite bättre koll på vad ungdomar menar när de uttrycker sig och känner igen alla olika slangord som förekommer och de kan kommunicera på ett mer naturligt sätt som inte blir obekvämt. Sedan tänker MVT självklart på sina äldre läsare som är uppåt 60 års ålder. När de som är äldre läser en artikel är det inte alltid uppenbart för dem vad alla moderna ord har för betydelse nu för tiden, då tänker MVT ofta på att de kanske inte ska använda allt för o-uppenbara ord, även fast äldre människor då & då tycker det är kul att hänga med i ordspråkets utveckling och se hur ungdomarna nu för tiden kommunicerar med varandra och vad som händer i nöjeslivet! Det här med att de äldre tycker om att hänga med om vad ungdomarna gör och att de vill ”Haja” deras språk håller jag med om. Jag vet själv hur jag blivit frågad av äldre om vad vissa slangord betyder och hur t.ex. utelivet är nu för tiden. Mats påpekar till sist att en nyhetsartikel alltid måste vara korrekt skriven språkligt och att det är viktigt att man aldrig hittar på för att få en bra story

En annan fråga vi ställde till Mats var ”Vilken betydelse har budskaps utformning för deras effektivitet?”.

Enligt Mats har det en otroligt stor betydelse. För att människor ska läsa både på webben och i papperstidningen måste man ha presenterat nyheten på ett bra sätt med en lockande rubrik och en bra bild som fångar upp uppmärksamheten hos läsarna. Det som är väldigt positivt med just webben är att de kan se hur många träffar webben har fått och hur många som har läst tidningen varje dag. Mats lade till att ingressrubriker är extremt viktiga för att fånga upp läsarnas uppmärksamhet i den lilla sammanfattningen som kommer innan själva brödtexten i artikeln. Även fast ingresser är viktiga i en tidningsartikel tycker Mats ändå att den lilla ingressen är lite ”ute” eftersom man ibland kan avslöja för mycket om vad artikeln kommer handla om, då läsarna redan vet vad de kommer att få läsa. En ingress är ju bara den inledande delen av artikeln som ska ta fram det viktigaste ur texten och väcka intresse för en fortsatt läsning, man vill ju inte veta allt innehåll i förväg. Jag skulle inte orka läsa hela artikeln om jag redan vet allt innehåll som jag läst i ingressen, det gör artikeln mindre intresseväckande. Texterna på webbtidningen För att göra webben intresseväckande innehåller hemsidan oftast mycket faktarutor, är oftast korta och har många mellanrubriker. På en webbtidning gäller det att skriva kort, enkelt och samtidigt ett bra språk. För att göra webbsidan intresseväckande används mycket bilder, faktarutor, undertexter och olika länkar. 

Det här var Mats konkreta exempel när det gäller budskaps utformning på webben.
”När man vet att man har en bra story som man tror kommer få bra träffar men som i slutändan inte får det, då gör vi på detta sätt att vi byter ut bilden, spetsar till rubriken en aning då läsarna efteråt kanske fattar grejen med artikeln och sedan får storyn plötsligt mer träffar.”

Exempel när det gäller budskaps utformning i papperstidningen
”Det gäller att man tänker igenom ordentligt med papperstidningen eftersom man inte kan gå in och ändra artiklarna då de redan är tryckta. Det kan vara så att reportern har en tanke och sätter en rubrik medan det sätts in en bild som en fotograf tagit, som inte matchar rubriken och samtidigt sitter det en redigerare som kanske tycker att allt inte alls passar ihop”

Jag själv håller med om att det är väldigt viktigt att tänka igenom noga innan man publicerar sina nyheter i medier. Dels för att alla ska förstå artikelns innebörd och för att den ska få sina viktiga träffar. Jag tänker att om en artikel blir för rörig med en viss rubrik, en bild som inte alls passar in till ämnet eller om redigeringen blir helt pannkaka kommer inte någon förstå eller greppa storyn som har skrivits, och träffarna kommer bli att mindre. Tänk om en äldre person runt 70 år läser en rörig artikel och inte alls förstår innebörden och slutar läsa tidningen helt? Då förlorar tidningen inte bara träffar utan likaså sina läsare, det gäller verkligen att vara tydlig för allas skull.

Finns det några för/nackdelar med papperstidningen och webbtidningen?

Mats berättade att man nu vill komma på hur man ska tjäna ordentligt med pengar på webbtidningen eftersom den största nackdelen med papperstidningen är att den sjunker. På MVT minskar dem väldigt lite jämfört med många andra tidningar eftersom Motala är en liten ort och att det är så många som tycker att papperstidningen fortfarande är så pass viktig. Jag tror att det mest är den äldre generationen som tycker papperstidningen är viktig, det är inte så ofta jag har sett någon in 70-80 års ålder sitta och läsa tidningen på webben från mobilen eller datorn. Enligt Mats är nackdelarna med webben att man tar saker från varandra och att om det händer till exempel en stor olycka som de skriver en artikel om hamnar den på webben men inte på papperstidningen. Det finns dem som aldrig läser nyheterna på webben som också vill ta del om vad som har hänt. På så sätt kan webbtidningen få kritik. På webben skriver MVT om mer unika nyheter för att de som inte läser tidningen på webben ska lära sig att göra det. Mats tycker att nackdelarna med papperstidningen är att det drar väldigt mycket folk, det är mycket enklare att skriva en nyhet på webben då det oftast tar mycket mindre tid. 

Jag tycker att det finns många fördelar med både webbtidningen och papperstidningen. Webbtidningen har en stor spridningseffekt där man hur lätt som helst kan lägga ut den på en hemsida eller blogg, mejla den eller skicka över på ett usb-minne. Det som kan vara negativt med webbtidningen är att den kan vara mindre lämplig för allt för mycket text. Fördelarna med papperstidningen är att den är lämpligare för en större mängd text, den kan ses som läsvänligare för många och den är lätt att spara!

Vi frågade Mats om vilka nyheter han tycker passar bäst på webben och om de brukar anpassa sig med nyheterna som publiceras på webben.

Mats började med att säga att det finns väldigt mycket lokala saker som alltid ger mycket träffar. De lokala sakerna är till exempel varamon som ger extremt mycket träffar. Det är mindre träffar om en misshandel eller brott nämns då nyheter om varamon eller Motalabron som alltid är populärast bland MVT:s läsare. Andra nyheter som ger mycket träffar är nya restauranger, butiker, MC Donalds, nöjesliv, polisnyheter eller kommunala nyheter. Varför just varamon är så populär och ger extremt mycket träffar är ju för att det är den populäraste badplatsen i länet. Varamon är stället där det alltid vistas folk och där människor i alla åldrar spenderar all sin lediga tid över somrarna, självklart ger nyheter om varamon mycket träffardå. Jag tror nog alla blir extra nyfikna av vad som skrivs om vår älskade badstrand eftersom det rör så många personer. Likaså Motalabron, den är fortfarande rätt ny i vår stad, då alla nyheter blir väldigt uppmärksammade.

Påverkar lagar och andra bestämmelser intervjudelen i ert arbete? Till exempel yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet?

Mats började med att ta upp ett exempel på hur de måste acceptera att skydda personer som vill vara anonyma. ”Om du har en person som har ringt och har ett jätte bra tips som vill vara anonym måste vi acceptera det genom att skydda källan, annars bryter vi mot grundlagen om de skulle avslöja källans personliga uppgifter. Ibland kan det vara så känsligt att man får genomföra en intervju på en plats där ingen annan ser eller hör vad som sägs/görs.” Detta påverkar MVT:s arbete eftersom de inte får beskriva personens ålder eller några andra uppgifter som ibland kan spela en viktig roll. Det gäller att alltid ha mycket i åtanke när man ska skriva om någon person då man till exempel inte kan skriva en särskild ålder på ett speciellt ställe då det kanske bara är 1 person på platsen som är 37 år. Under själva intervjudelen tänker de inte särskilt mycket på regler och lagar då det är sällan de stöter på att de måste begränsa sig enligt lagarna i en sådan situation. Jag tycker självklart att det är jätteviktigt att hålla sig till dessa tre lagar. Journalister är ute efter att skriva uppskattade och intressanta artiklar, det är då viktigt att de accepterar att aldrig kränka eller hänga ut någon även fast man har friheten till att uttrycka sig fritt i text, bild eller på annat sätt. Det är också viktigt att de accepterar människors begär att få vara helt anonyma.

Den sista frågan vi ställde till Mats var vad han har för åsikt om de etiska publicitetsreglerna.
Mats tycker att dessa regler är jätteviktiga eftersom det är det som skiljer dem från sociala medier. Han nämner att de använder sig mycket av Facebook och Twitter för att länka till deras nyheter. Här måste de begränsa sig med att lägga ut specifika nyheter. Om de skulle lägga ut en nyhet som handlar om till exempel en krogvakt som blivit misshandlad eller om en invandrare som skulle vara inblandat i något, skulle konsekvenserna bli att efter ett tag skulle de få rasistiska kommentarer på deras nyhetsartikel och andra konstiga inlägg som de inte kan ha kontroll över. De etiska reglerna säger att man ska ha ett vårdat språk, ge korrekt nyheter, ge plats åt bemötanden, respektera den personliga integriteten, vara varsam med bilder, döm ingen ohörd och vara försiktig med namn. Jag tycker att de etiska reglerna är oerhört viktiga för att skydda individer från att bli kränkta, uthängda, bemötas på ett påträngande sätt. Jag tycker att det är bra att Mats och hans kollegor på MVT har i åtanke att aldrig gå för långt i i deras nyheter eller på det sätt som de utför sina intervjuer. 

För att förklara hur kommunikation kan fungera ska jag använda Laswells kommunikationsmodell. Med Laswells modell tycker jag att det är lättare att se själva sammanhanget med utfrån dess enkla steg till skillnad från utifrån Shannon/Weaver eller Pierces kommunikationsmodeller. Med Laswells modell tycker jag att det är enklare att se själva sammanhanget utifrån dess enkla steg. En annan anledning varför jag valde Laswells modell är för att jag tycker att den är lättare att ge utförliga beskrivningar ifrån då det är lättare att uttrycka sig på ett bra sätt eftersom jag lättare tänka ut mina svar direkt genom att bara titta på själva modellen. Laswells kommunikationsmodell ser ut på detta sätt. Vem säger vad, genom vilken kanal, till vem och med vilket effekt. 

Den som säger vad i den här situationen är journalisten/reportern men i det här fallet är det webbchefen Mats Bengtsson som jobbar med webbtidningen för Motala Vadstena tidning. Det Mats gör är att skriva om sådant som är sant och relevant. Han är med och informerar oss i alla olika städer om vad som händer ute i samhället och låter oss ta del av stora händelser som är intresseväckande för oss alla. Kanalen som dessa nyheterna kommer från är Motala Vadstenas webbtidning. MVT ger ut sina nyheter till alla som läser deras tidning på webben, den är alltså tillgänglig för alla målgrupper. Effekten av nyheterna beror på om läsarna tycker om vad de läser. Webbtidningens nyheter kan alltså ge alla möjliga effekter som att personer fortsätter att läsa tidningen eftersom de tycker att deras nyheter skrivs på ett väldigt bra sätt och finner dem som intressanta och meningsfulla. Å andra sidan kan effekten bli att läsarna inte alls tycker om vad de läser och följderna blir att de inte fortsätter att läsa webbtidningen och MVT förlorar många träffar och till och med läsare.